Tajt

Jag har fått höra läääääänge att jag gömmer mig i stora och bylsiga kläder. Och så är det nog... Men jag jobbar på det! Idag körde jag på denna klänning och tack vare att det faktiskt fanns en vältränad mage (relativt i alla fall) under all hud så kan jag ju faktiskt numera ha såna här kläder utan att det ser alldeles för jävligt ut.


Ok, klänningen åkte av igen och på fick en mycket bylsig tröja komma. MEN, som sagt, jag jobbar på det ;-) Det är inte bara att operera bort hud och därmed all urusla självkänsla! Det krävs hårt jobb!!

Det här med kläder...

Alltså, jag älskar, älskar, ÄLSKAR min fina mage numer (trots alla bristningar!) men en bukop och ganska stor viktnedgång har gjort att mina kläder börjar bli för stora... Dessa svarta jeans köpte jag i november och idag fick jag gå och dra i dom hela tiden för att de inte skulle drösa ner. Sen provade jag mina absoluta favvojeans förra helgen (med assnygg slitning på) som jag bara väntat på att få kunna ha utan att de skär in i huden på magen, men nu var de ju alldeles för stora!! :-( Provade dessutom en två klänningar idag, varav en utav dom bars på ett bröllop så sent som i somras! Denna utan axelband rasade ner och den andra med linneliknande över axlarna såg för hemsk ut under armhålorna!
Det är sannerligen både positivt och negativt med viktnedgång!!

Snart exakt tre månader sen.

Jissus vad jag är kass på att uppdatera här känner jag.

Det finns dock inte så mycket att uppdatera om.

Jag har slutat att använda den ordentliga gördeln som jag fick med mig från Art Clinic. Däremot är jag kass på att lägga ifrån mig den andra som jag köpte från Triumph. Jag är för feg helt enkelt, men jobbar på det. Dock har det ju börjat göra ont i musklerna i magen ganska snabbt efter att jag tagit av mig den, varje gång. Vilket gör att jag blir rädd.

Idag tex, så satt jag mest i soffan hemma på eftermiddagen, med benen uppdragna mot magen. Sen när jag då ska ställa mig upp och röra mig, känns det konstigt. Nästan som att musklerna "kletat fast sig" mot varann eller vad jag ska säga. Jag måste liksom räta ut mig, sträcka på mig, ordentligt för att det ska kännas ok igen. Det händer inte om jag sitter i samma position men har gördel på mig. Vad tror ni det kan stå för?

Men annars, läkningen går framåt hela tiden och jag är supernöjd över resultatet so far. Liten åsikt om naveln som blivit lite sned. Tror det är för att de helt enkelt sträckt på huden lite mer på vänstra sidan än på högra men i mitt fall är det egentligen en petitess. Jag menar, all hud, GONE!!!!

Ärr.

På onsdag är det tio veckor sedan operationen. Idag bytte jag tejpen på ärret och nedan kan ni se hur det ser ut nu.


Som bilderna visar kommer det bli fulare och bredare ärr där det blödde fr strax före jul och där jag fick infektion men jag är ändå fortsatt nöjd med hur det ser ut än så länge! Det mesta av ärret är ju bara en linje som bleknar mer och mer för varje gång jag ser det!

I övrigt känner jag mig starkare och starkare. I helgen skottade jag tom snö! Haha, vilken bedrift va ? ;-) jag börjar känna mig redo för att komma igång med träningen igen. Tänker att bara jag inte kör för mycket magyräningar och fokuserar på armar och ben + motion så borde det funka. Tänkte kanske köra igång så smått nästa vecka!

I, I, I like it!

Jag har kommit så långt i min läkningsprocess att jag tror att jag kan se något så när hur resultatet kommer att bli! Och jag tror det kommer bli fint.
Dessutom blir jag starkare för varje dag och inatt var första natten jag sov utan gördeln. Vilken befrielse. Att kunna röra sig fritt i sängen utan att ha något runt magen som knölar sig. Jag har tyckt att när jag varit utan gördel har jag svullnat så mycket tidigare. Iofs har detta varit dagtid när jag rör mig lite mer, men i alla fall.. Bilderna nedan är tagna i morse, tolv timmar utan gördel. Inte så svullet ändå väl?! Jag är som sagt nöjd än så länge, och inte kan det väl bli sämre nu helt plötsligt!! Fatta, i sommar kanske jag kan bada och sola på en strand, i Sverige, i bikini, utan att skämmas ögonen ur mig. Sen att det finns andra delar att jobba på när det gäller min kropp, det är en annan sak, det tar jag hjälp av träningen med!!

Ärret!

Usch, det är dålig update här nu, men det har sina orsaker.
Idag bytte jag i alla fall tejp över såret. Och nedan kan ni se hur ärret ser ut just nu, när jag är inne på min sjunde vecka efter operationen. Jag vet inte hur det "ska" se ut, men jag är nöjd! Och det bästa av allt, när man drar upp trosorna som de ska sitta syns inte ärret alls! Lovely.


Känner mig fortfarande fjantig då jag inte är utan gördeln som jag ska, halva dygnen. Det känns stelt i bukmusklerna och liksom ostadigt i kroppen. Dessutom tycker jag att jag svullnar om magen när jag är utan.
I övrigt tror jag att gördeln börjar bli för stor kanske? För det första, när jag jobbar bullar den upp sig som en korv runt magen och det är INTE behagligt. För det andra så räcker inte längre kardborren till för att kunna dra åt gördeln ordentligt.
Men, det blir säkert bra så småningom!

Progress...

Vad skönt det är att känna att det går lite åt rätt håll igen. Den där infektionen var rätt så deprimerande faktiskt. Och förmodligen kommer ärret just där inte vara lika snyggt som resten när detta är färdigläkt. Men men, man kan inte få allt. Jag har surfat runt på olika bukplastikforum för att läsa på lite och det verkar som att det finns en hel del människor som faktiskt drabbas av ganska mycket annat, och då också värre, komplikationer.


Nu är dessa bilder inte helt färska utan från slutet av förra veckan. Får se om det kanske kan komma nya bilder imorgon.
I onsdags var det fem veckor sedan operationen och det var det magiska datumet för att gå från 24h om dygnet med gördeln till 12h med gördel, dag el natt får man bestämma själv. Tyvärr har jag varit lite feg med det där. Känner mig väldigt svag utan gördeln och krokar gärna till i ryggen direkt när den åker av. Så jag sket i det där med 12 h.... Jag körde på med 24h. Gördeln och jag sitter liksom ihop. Men i lördags tänkte jag att jag skulle prova några timmar. Usch så läskigt! Men jag körde utan fr 13.00 på dagen tills jag gick och la mig vid 00 ung. Så nästan tolv timmar. Tänkte hela tiden på att försöka sträcka på mig osv. Tyvärr kändes det inget bra där på kvällen och inte heller dagen efter och tom så det känns fortfarande när jag tar av mig gördelm. Det stränar i bukmuskulaturen, gör faktiskt ont i densamma lite då och då. Så nu har jag fegat ur igen. Men vet ju att jag måste. Jag måste ju träna upp magen igen.... Suck. Det blir som en OBS cirkel.

Något dom dock är mycket positivt är att jag inte gått upp ett enda gram sedan op, vilket tydligen annars är ganska vanligt då man inte får träna och blir ganska så stillasittande till en början. Ne, jag har faktiskt gått NER 2kg istället. Och lite till ska det bli innan jag är nöjd!!